Författaren av boken ”Le, Smilja” är en dansk författare med namnet Torben Poulsen.
Boken översattes från danska till svenska av Ulf R Ohretall.
Boken handlar om en tjej med namnet Smilja som är 16 år gammal och som bor i staden Iljava. I början av boken bor Smilja med sin bror Petar , mamma Helena och pappa Drago. Smilja och hennes familj är muslimer och just under den tiden som boken utspelar sig i, pågår ett krig mellan serber och muslimer på andra sidan av berget. Efteråt försvinner Petar in i kriget på andra sidan av berget och dör där.
Marko, en kille med massor med hemligheter kommer in i Smiljas liv efter ett disco och oroväckande natt med blod och slagsmål. Marko får bo hos dem ett tag och sedan ger han sig iväg tills han återkommer igen i mitten av boken och ända in i slutet. Smilja har även en bästa vän som heter Daniela. Daniela är en serb och när det ”kalla kriget” eller ”osynliga kriget" i Iljava startar, förbjuder Danielas pappa henne att umgås med Smilja eftersom hon är en muslim.
En dag när Smilja och hennes mamma och pappa besöker hennes mormor, får hon reda på att hon är en halv serb, genom att Smiljas morfar var det. Den här nya nyheten ställer till med problem, eftersom hon då är halvt serb och halvt muslim i blodet, vilket innebär att dem måste välja en sida som dem skall stå på, när kriget bryter ut i Iljava.
Kriget på andra sidan av berget bryter nu ut i Iljava. Smilja, hennes föräldrar och Marko stannar kvar i Iljava och gömmer sig i källaren för en början, eftersom det är bombning som pågår ute på gatorna och det gör att det blir farligt för människorna att vistas utomhus. Det är även farligt att hämta mat från torget och eftersom det är höst, november, så är det dessutom kallt där.
Smiljas hus blir ockuperad av dem serbiska soldaterna och delvis deras egna granne som också är en serb och vars dotter har varit Smiljas bästa vän en gång i tiden. Grannen vill hjälpa Smiljas familj att komma undan från kriget och döden och bestämmer därför att hämta upp dem med en bil ett par timmar efter så att dem kan fly, men planen misslyckas då grannen inte kommer och istället kommer två serbiska soldater som var med grannen och försöker våldta Smilja. Marko lyckas rädda Smiljas familj genom att döda båda soldaterna och klä ut sig som en serb soldat, men resultatet va detta blir att Smiljas pappa förs bort någon annan stans medan Smilja och hennes mamma överlever i en kall idrottssal med flera hundra andra kvinnor.
När Drago, Smiljas pappa är borta och Marko är bland soldaterna så får Smilja och Smiljas mamma, Helena, hjälp av grannen tillslut. Dem sätter sig i en lastbil och blir bortkörda flera mil innan dem släpps och går för fot genom en hel minfält och lyckas överleva. När dem hr gått ett par mil hamnar dem på UN:s flykting läger som tar emot alla flyktingar som har rymt från serberna. Där får Smilja veta att hennes pappa är troligtvis död och efter flera månader och efter att våren har kommit, mötts Marko och Smilja på nytt på flyktinglägret, där Marko blir tvungen att berätta sanningen om sig själv till Smilja och be om ursekt.
När serberna vill ockupera flyktinglägret lyckas Smilja, hennes mamma, Marko och flera andra flyktingar fly från lägret med flera bussar och därmed överleva och bosätta sig i andra länder.
När jag läste boken kändes det som om dessa personer existerade i verkligheten och att det var just Smilja själv som skrev den och att det var hennes ord och känslor som fanns med i boken, eftersom den var så väl och korrekt berättat enligt mig. När man läste boken så kunde jag även känna lukten av nyklippt gräs som författaren beskrev och även dammen och kylan runt omkring dem. Allt verkar vara helt naturligt och vissa tankar som Smilja fick i boken kändes också bekant på något sätt. Så jag måste nog säga att boken verkade vara 100% trovärdig, utom att jag stannade upp vid vissa tillfällen och försökte förstå varför Marko inte ville bland serberna, då han själv var en serb, men tillslut fick jag ett svar på min fråga och allt kom på sina platser.
Allmänt tycker jag att boken var toppen och jag fick verkligen sätta mig in i Smiljas tankar för att förstå det hon gjorde och hur hon betedde sig under krigets gång. Jag fick även känna av kriget genom Smiljas kropp känns det som och trotts att jag tyckte att boken var lite tråkig i början, så ville jag inte stanna med mitt läsande av denna bok i slutet. Så bra var den verkligen och boken är nog bra för dem som inte har någon aning om vad krig är och hur olika människor beter sig vid krig. Vi har t.ex Smilja och hennes mamma som inte ville vara med i verken kalla eller det riktiga kriget, medan Smiljas bror Petar bara längtade efter att få gå ut i kriget och mörda sina motståndare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar