Tio små negerpojkar:

Idag läste Johanna ett utdrag av boken "Tio små negerpojkar", till oss.

Utdraget handlade om en obebodd ö, där 10 engelsmän  blev lurade till. 

Varje av engelskmännen har en ond mördar bakgrund. En herre med namnet Herr Owen äger ön och hans plan är att mörda en av personerna varje dag. 

I huset finns även två betjänter. En utav dagarna blir betjänterna tillsagda till att sätta på en skiva med något okänt i. Rösten från skivan talar om var och ens mord och anklagelse. De 10 engelsmännen blir skrämda. Efter middagen är det dags att göra en undersökning på det mystiska fallet. De 10 engelsmännen samlas i en utav rummen. Tillslut visade det sig att ingen utav dessa engelsmän känner herr Owen. 

Var och en utav dessa engelsmän har fått ett brev med inbjudan till ön. Ordföraren börjar förstå vad allting handlar om och han vet också att det är något ond och misstänksamt som sker. 

Nej, nu vill jag inte läsa ljudboken "Baskervilles hund" längre. Det här utdraget lät mycket intressantare och tack vare det här utdraget, har mina ögon "öppnat" sig och nu förstår jag att Sherlock Holmes´s seriösa böcker och Laura Trenters tonårs detektiv böcker inte är ensamma om att vara BÄST! 

Det här låter verkligen roligt och mytiskt och nu kan jag inte vänta tills jag lånar boken, börja läsa den och kommer till slutet! 

Granen:

Idag läste Johanna  en liten avsnitt/kapitel av en bok åt oss. Den kapitlen hette "Garnen" och den handlade om mumin-familjen och deras jul.

Det är nämligen så att hela mumin-familjen sover från början av vintern till slutet av vintern, men det här året blev de väckta av Imulen, som kom springande och skrikande att julen kommer. 

Eftersom mumin-familjen inte visste vad julen var, fick de massor med hemska tankar och de trodde att det var en monster som skulle besöka deras område. 

Mumin-familjen sprang runt och gjorde allt de hade blivit tillsagda till att göra. De blev t.ex tillsagda att sätta upp en gran och sedan klä upp den. De förstod ingenting. De trodde att de var tvungna att klä den med riktiga kläder. Sedan hörde de att man skulle göra julmat, så mumin mamman satte igång direkt med att laga massor med goda saker. Sedan placerade hon maten under granen. Efteråt hörde de att "julen" skulle ha presenter. Så det de gjorde var att slå in en varsin paket med sin dyrbaraste sak i. Paketen placerade de också under granen. 

Stackarna visste inte vad julen var och det var ju ingen annan som kunde berätta något om den för de häller. Så de sprang runt där och väntade tills "monstret" jul skulle komma. 

Jag tyckte om berättelsen, eftersom det var väldigt roligt att hänga med, då dem helt och hållet var "borta"! Författaren beskriver väldigt bra, både deras tankar och beteende. Så det var väldigt mysigt att sitta och lyssna på den. Nu hoppas jag bara att vi gör det igen någon dag! 

Tänk er att jag kommer från ett annat land med en annan kultur och traditioner. När jag var sex år och när jag nyss hade flyttat till Sverige, så visste jag inte vad jul var. Vi i Dagestan firar bara nyåren i januari och decembermånad och då när december kom för första gången under den tiden jag har bott här i Sverige, så visste jag inte varför alla pyntade sina balkonger och varför skolorna och stadens gator var fulla av ljus. Det var inte direkt så att jag trodde att jul var ett monster, när jag hörde ordet jul för första gången, men trotts det så visste jag inte vad det var. Min allra första lärare här i Sverige, var den bästa läraren på att beskriva. Hon lyckades att förklara för mig vad jul var och hur mycket den betyder för en svensk, trotts att jag inte hade behärskat svenska språket än. Efter det började jag sjunga olika jullåtar och tack vare det började jag förstå varför man tänder ljus och pyntar så mycket ute i stadens gator. Innan dess så trodde jag att man tände ett ljus för att det blev mörkt ute, lite tidigare än vanligt.  

Så det var min historia med min första jul, som jag trotts allt inte firar!