Tio små negerpojkar:

Idag läste Johanna ett utdrag av boken "Tio små negerpojkar", till oss.

Utdraget handlade om en obebodd ö, där 10 engelsmän  blev lurade till. 

Varje av engelskmännen har en ond mördar bakgrund. En herre med namnet Herr Owen äger ön och hans plan är att mörda en av personerna varje dag. 

I huset finns även två betjänter. En utav dagarna blir betjänterna tillsagda till att sätta på en skiva med något okänt i. Rösten från skivan talar om var och ens mord och anklagelse. De 10 engelsmännen blir skrämda. Efter middagen är det dags att göra en undersökning på det mystiska fallet. De 10 engelsmännen samlas i en utav rummen. Tillslut visade det sig att ingen utav dessa engelsmän känner herr Owen. 

Var och en utav dessa engelsmän har fått ett brev med inbjudan till ön. Ordföraren börjar förstå vad allting handlar om och han vet också att det är något ond och misstänksamt som sker. 

Nej, nu vill jag inte läsa ljudboken "Baskervilles hund" längre. Det här utdraget lät mycket intressantare och tack vare det här utdraget, har mina ögon "öppnat" sig och nu förstår jag att Sherlock Holmes´s seriösa böcker och Laura Trenters tonårs detektiv böcker inte är ensamma om att vara BÄST! 

Det här låter verkligen roligt och mytiskt och nu kan jag inte vänta tills jag lånar boken, börja läsa den och kommer till slutet! 

Granen:

Idag läste Johanna  en liten avsnitt/kapitel av en bok åt oss. Den kapitlen hette "Garnen" och den handlade om mumin-familjen och deras jul.

Det är nämligen så att hela mumin-familjen sover från början av vintern till slutet av vintern, men det här året blev de väckta av Imulen, som kom springande och skrikande att julen kommer. 

Eftersom mumin-familjen inte visste vad julen var, fick de massor med hemska tankar och de trodde att det var en monster som skulle besöka deras område. 

Mumin-familjen sprang runt och gjorde allt de hade blivit tillsagda till att göra. De blev t.ex tillsagda att sätta upp en gran och sedan klä upp den. De förstod ingenting. De trodde att de var tvungna att klä den med riktiga kläder. Sedan hörde de att man skulle göra julmat, så mumin mamman satte igång direkt med att laga massor med goda saker. Sedan placerade hon maten under granen. Efteråt hörde de att "julen" skulle ha presenter. Så det de gjorde var att slå in en varsin paket med sin dyrbaraste sak i. Paketen placerade de också under granen. 

Stackarna visste inte vad julen var och det var ju ingen annan som kunde berätta något om den för de häller. Så de sprang runt där och väntade tills "monstret" jul skulle komma. 

Jag tyckte om berättelsen, eftersom det var väldigt roligt att hänga med, då dem helt och hållet var "borta"! Författaren beskriver väldigt bra, både deras tankar och beteende. Så det var väldigt mysigt att sitta och lyssna på den. Nu hoppas jag bara att vi gör det igen någon dag! 

Tänk er att jag kommer från ett annat land med en annan kultur och traditioner. När jag var sex år och när jag nyss hade flyttat till Sverige, så visste jag inte vad jul var. Vi i Dagestan firar bara nyåren i januari och decembermånad och då när december kom för första gången under den tiden jag har bott här i Sverige, så visste jag inte varför alla pyntade sina balkonger och varför skolorna och stadens gator var fulla av ljus. Det var inte direkt så att jag trodde att jul var ett monster, när jag hörde ordet jul för första gången, men trotts det så visste jag inte vad det var. Min allra första lärare här i Sverige, var den bästa läraren på att beskriva. Hon lyckades att förklara för mig vad jul var och hur mycket den betyder för en svensk, trotts att jag inte hade behärskat svenska språket än. Efter det började jag sjunga olika jullåtar och tack vare det började jag förstå varför man tänder ljus och pyntar så mycket ute i stadens gator. Innan dess så trodde jag att man tände ett ljus för att det blev mörkt ute, lite tidigare än vanligt.  

Så det var min historia med min första jul, som jag trotts allt inte firar! 

Hjärtans fröjd/ SVEN

Vi läste äntligen klart boken och jag gillar den i allmänhet. Trotts att boken är uppbyggd på ett konstigt sätt så var det intressant att höra på den, då den där konstiga uppbyggnaden gjorde det hela så spännande.
Det konstigaste hände nog i slutet, då författaren gav 5 olika förslag på hur personerna kunde bete sig och förslag nr 0 var original förslag (alltså hur de egentligen betedde sig).
I slutet av boken var det även mycket tjat om film och jämförelse mellan olika genrer på filmer. Allt detta ledde till att "han", huvudpersonen i boken, jämförde sitt liv med en film och det var väldigt intressant att lyssna på, då man inte direkt förstod vad han menade, ända fram till sista meningen i boken.
Boken slutade med att han inte svarade på telefonen då det var Anka som ringde. Innan dess så kom han hem efter bion tillsammans med Hans-Peter och Anka och han var väldigt sur på henne. Han ville ta självmord, men han vågade inte, dels för att det skulle göra ont för honom och dels för att han tänkte på sin lille syster och mamma, som skulle bli förskräckta av att se honom död i huset. Fast det var nära till att han skulle ta en överdos av tabletter och Anka inte ringde honom innan några timmar, men det gjorde hon ju och efter att hon kommit hem till honom och pratat med honom, var hon tvungen att resa iväg med sin pappa. Hon skulle inte komma hem förrän på helgen och då frågade hon honom, om han ville att hon skulle ringa honom när hon kommit hem. Han svarade "ja" och då natten kom och hon var hemma igen, försökte hon ringa honom, men han svarade inte tillslut!

Jag tycker att det innebär att han inte tyckte om henne egentligen eller så slutade han att tycka om henne då, telefonen ringde. Fast mest tror jag att han inte tyckte om henne alls. Det kanske fanns några känslor inom honom i början, men sedan tror jag att det bara blev något konstigt. Det är svårt att förklara, men han ville nog bara "vinna" henne och hennes uppmärksamhet och då när han tillslut fick det han ville, så var han inte intresserad av henne längre!

Hjärtans fröjd/ SVEN

Det vi läste idag, var väldigt tråkigt. Nu menar jag inte om själva boken och stilen som den är skriven på, utan nu menar jag handlingen. Det var nämligen så att det inte hände något "vwow" i boken, som t.ex i slutet av förra läsningen för ett par veckor sedan. Den här gången backade de i tiden igen. Nu handlade det om när han nyss hade kommit hem och upptäckt sitt paket på hans bord inne hans sovrum. Paketet som han egentligen hade köpt åt Ann-Katrin. Nästa dag gick han till henne, tidigt på morgonen och hon verkade ha besök. När de satt i köket kom en kille ut ur hennes rum. Det var tydligen Hans-Peter, som besökte henne i ett par dagar. Han tänkte inte på det sämsta direkt, han tyckte inte att det var konstigt med att Ann-Katrin hade besök. Fast jag tror att den där Hans-Peter är något mer än bara en vanlig vän till Ann-Katrin. Det kunde man tydligt märka då han kom in i köket från Ankas rum och dessutom knäppande sina byxor. Jag tycker nog att "han" antingen är knäpp, naiv eller så vill han inte se sanningen, för att han tycker att den är hemsk och obehaglig!

Svar på fråga!

Den skiljer sig inte åt så jätte mycket om man tänker efter, men trotts det så finns det vissa ord och citat som kan låta lille annorlunda. Handlingen skiljer sig nog mest, då författaren bara skriver, utan att försöka ge några råd och budskap till sina yngre läsare. Jag tycker att de flesta barnböckerna som är skrivna på tjugohundratalet, har någon slags budskap, som de försöker att visa till sina läsare och därmed lära de till något bättre eller något som de aldrig skall göras. Författaren till Franssonsbarna i Fågelhult skrev lite mer vanligt och enkelt, då han bara skulle berätta om hur Maria betedde sig och om hur Olle försökte hjälpa henne eller försvara sig!

Franssonsbarna i Fågelhult

För ca tre veckor sedan började jag läsa en barnbok, Frannsonsbarna i Fågelhult, och nyligen läste jag ut den helt och hållet.

Som sagt så var det en barnbok som rekommenderas från 0 - 10 år, men eftersom det var en bok som skrevs i slutet av 1960-talet , så tyckte jag att det skulle vara intressant att läsa en sådan gammalbok, då den är skriven med "riktiga svenska" ord. Dessutom så hade den normalstor text, vilket gjorde den ännu bättre, eftersom jag i vanliga fall tappar bort mig när jag skall läsa en bok med små bokstäver. 

Boken handlar om två syskon, Olle och Maria, och de är de ända barnen i hela Fågelhult. 

      Fågelhult är en liten by som ligger bredvid en stor stad. Fågelhult är så liten att det bara är Maria, Olle, mamma, pappa och farmor som bor där. 

Boken är 108 sidor lång och under dessa sidor får man hänga med och läsa om ett utav deras år i Fågelhult. Allting börjar från en utav deras julafton det ena året och slutar på julen nästa år. 

Man får reda på mycket fakta om deras familj och framför allt om huvudkaraktärerna, Olle och Maria, men samt om Fågelhult. 

Författaren skriver ofta i boken om att Maria är busig och oförskämd. Dessutom så tycker hon om att skylla ifrån sig och eftersom både mamma och pappa vet det, så skyller de inte verken på Maria eller Olle 

Under bokens gång händer det massor med saker med Maria. T.ex så får hon nya kattungar under våren, hon får gå ut med hästarna, fast bara med sällskap av en vuxen, hon lär sig att måla snygga påskägg, hon lyckas även bli inlåst i utedassen flera gånger, gömma sig på grund att hon har blivit ledsen, tjuvtitta på Olles presenter till födelsedagen, bråka en hel del med Olle, ordna presenter till mamma, pappa och farmor och till sist lyckas hon gräva bort all snö som leder till farmors dörr och därmed rädda henne från ensamhet, fast efteråt så blir hon sjuk att hon måste dricka farmors te och äta hallonsylt. 

Jag tyckte faktiskt om boken i både allmänhet och framför allt vissa situationer som skedde i boken. Jag tror nog att det inte kommer att vara rätt om jag fortsätter att säga att både Olle och Maria är huvudkaraktärer i boken, eftersom det för det mesta handlade om den busiga Maria som kunde hitta på massor med tokiga saker. Jag tycker även om att författaren skrev detaljerat och gjorde så att läsaren kunde förstå mer. Alltså med andra ord kan man säga att författaren har lyckats med att göra en barnbok, då han (författaren) har skrivit väldigt lätt text som det är lätt att förstå, men dock använde han gamla ord som vi inte använder längre, men det är ändå lätt att förstå de. 

Hjärtans fröjd/ SVEN

Äntligen blev det något intressant!

- Jag hatar dig Anka!
Så sa han i slutet av det här avsnittet. Vi vet ännu inte varför han sa det, men en tanke är att Ann-Katrin har svikit honom. Det kunde man märka genom att hon skrev ett vykort till USA, eftersom han var där i 8 veckor, närmare sagt nästan hela sommarlovet. Han skickade 12 brev till henne innan, men som svar fick han ett vykort, där det stod att hon ville att han skulle komma snabbare hem, så att hon skulle kunna prata med honom. Dessutom så sa hon att han skulle möta tusentals tjejer i USA och inget om att hon kommer sakna honom. Det var lite skumt tycker jag.

Jag stör mig på att tiderna i boken hoppar fram och tillbaka. Alltså ena sekunden är det nu tid och den andra så är det då tid. Ibland går tiden väldigt snabbt och blind väldigt sakta.
Boken är snart slut och det känns extra spännande nu, när man inte vet vad som har hänt. Så man kan säga att boken har växlat mellan roligt, tråkigt, snuskigt och intressant. Jag tycker faktiskt att det låter bra, eftersom det är inte ofta, då en bok innehåller sådana olika delar.

Hjärtans fröjd/ SVEN

Snusk, snusk, snusk!
Som jag sa i förra inlägget, så tycker jag inte om kroppskontakter, eftersom det finns olika människor.
Det här avsnittet handlade bara om kroppskontakter. Om hur de ville ha varandra, om deras känslor och tankar som de hade i början, när de träffade varandra för första gången.

Jag blev verkligen äcklad när han började kyssa henne från fötterna och upp till örat.
tårna, hälen, höfterna, magen, brösten, nacken och till sist örat.
Alltså tänk er bara, hur många bakterier det finns på dessa ställen och även om man duschar, så kommer bakterierna att komma tillbaka under en timme.

Det som var mest konstigt i det här avsnittet, var när han frågade "kan man inte bli med barn", när de var i sängen. Ann-Katrin gick då upp ur sängen och öppnade rullgardinerna och frågade "vad ser du?".

Han sa i sin tur:
- Dig!

Ann-Katrin:
- Nej, kolla på himlen. Vad ser du?

Han:
- Jag ser fullmåne.

Ann-Katrin:
- Exat, fullmåne! När det är fullmåne så är jag som minst fruktsam. Jag känner min kropp. Jag kan inte bli med barn när det är fullmåne. Det är en biologisk omöjlighet. Lita på mig.

Författaren förklarar:
- Om hon sagt att han kunde flyga hade han öppnat fönstret och kasta sig ut!?

Kan ni hålla med mig om att det här är konstigt. Hur kan det vara en biologisk omöjlighet att bli gravid när det är fullmåne. Jag förstår inte, ville hon bara luras på det viset. Alltså det kanske var så att hon tog några tabletter eller andra medel, som gjorde så att hon inte kunde bli med barn och därför så ville hon kanske ljuga för honom och se om han litade på henne. Vem vet, jag kanske har rätt trotts allt!

Hjärtans fröjd/ SVEN

Det vi läste idag, handlade för det mesta om kondomer. Fast i början så handlade det om att han samlade Ann-Katrins röda hårstrå, som hon tappade i förra avsnittet, då hon besökte honom. Jag tycker att det är  väldigt knäppt att samla någons hårstrå i en ask och ha det som ett minne. Undrar hur han tänkte, jag menar ... han kan ju inte vara så galet kär i henne, alltså så kär att han kryper på golvet och samlar upp all hårstrå med hjälp av en pincett!
    Efter att det avsnittet var slut, började kondom avsnittet helt plötsligt och oväntat. Jag förstod inte varför han blåste upp kondomer i sin balkong och sedan gick in i rummet och gjorde små hål i de med hjälp av en nål. Dessutom så tyckte han att han var bäst, bara för att han trodde att ett nytt liv skulle födas tack vare honom. Fast sedan så sa han att han kanske skulle döda en person också. Jag tror att han menade att det skulle var föräldrarna till barnet/fostret som skulle dö, jag menar... man skyddar ju sig för att man inte vill ha barn eller för att inte bli smittad av någon genetisk sjukdom. Så han är ju lite knäpp!
 Det jag även tyckte var intressant, var den delen då Ann-Katrin sa att hon skulle besöka honom nästa kväll, för att hämta sin tyska bok och det uppfattade han som att hon ville ha honom. Så efter det så började han gå runt i olika affärer och leta efter kondom. Han vågade inte fråga i kassan eller gå till kassan med en paket kondom, eftersom han varje gång träffade en särskild person. T.ex en utav sina klasskamrater, en vacker och ung tjej bakom kassan och olika andra personer, som gjorde så att han inte vågade. Det allra, allra konstigaste med det här är att han köpte en cigarettpaket när han var vid kassan. Det gjorde han när klasskamraten var bredvid och det fick mig att tänka på om han verkligen vara 16 år eller om han var äldre. Alltså enligt lagen så får man ju inte köpa cigaretter innan man har fyllt 18 år. Så de var verkligen konstigt.
Jag kommer inte riktigt ihåg vid vilket tillfälle han sa detta men jag för mig att jag läste någonstans att han sa att det var år 1990 eller något liknande. Jag tror att han sa så vid tillfället då han sa att det var normalt med att handla kondom i hans ålder och att han absolut skulle kunna säga till sin mamma att han skall ut och köpa kondom till kvällen, eftersom det är år 1990 de lever i.

Ärligt sagt så trodde jag inte att något liknande skulle hända i boken, men jag verkade ha fel i sona fall! Om boken kommer att fortsätta handla om detta, så tror jag att det inte kommer vara något för mig, eftersom jag verkligen blir äcklad av kroppskontakter. Oj, det där kanske lät lite fel, men ändå, det är mig jag pratar om!

FOTOALBUMET

Jag har faktiskt kommit en rätt så bra bit i boken nu. Jag väntade med att skriva, eftersom jag ville komma till en viss kapitel, bara för att kunna berätta lite mera om vad boken handlar om.

Förra gången så hade ju Gilbert skämt ut sig inför hela klassen och fortsättningen är precis som jag trodde. Nämligen att han cyklade iväg från skolan, till ett helt okänt ställe, som ligger flera kilometer iväg från hans hus. Det var ju lite onödigt att göra tycker jag i alla fall, eftersom han bara kunde gå in och låsa in sig i sitt rum och kolla klart på fotoalbumet.
     När han ville vända sig om och cykla tillbaka, råkade han ramla och skrapa upp knät, så att jeansen gick sönder. Han råkade även göra sig illa på foten, ta sönder hjulet på cykeln och dessutom så blev han våt i hela kroppen, men han lyckades ändå, ställa sig upp och gå halkande, mot sitt hus. Cykeln fick han lämna kvar. Det var väldigt bra gjort av Gilbert, att han klarade sig på egen hand och lämna kvar cykeln, eftersom den var trasig. Fast det han skulle kunna göra i värsta fall, är att han skulle kunna ringa ambulansen, polisen eller ropa högt om hjälp, så att människorna i villorna skulle kunna höra och komma till hjälp.
    På vägen såg Gilbert, en kvinna som kom rakt mot honom. Självklart blev han lite skrämd, jag menar... jag skulle också bli det om jag var där.
När kvinnan var framme vid Gilbert, började hon att prata med honom. Det konstiga med henne var att hon redan visste Gilberts namn och att hon var ivrig att hjälpa Gilbert med hans skador och hans cykel. Hon lyckades övertyga Gilbert och Gilbert hade inget annat val än att lita på henne och följa med henne till hennes lilla stuga, som låg i närheten till lilla olyckan. Om jag var Gilbert så skulle inte jag ha följt med. Jag menar... vem vet vem hon egentligen är och vad hon kan ha för sig.
Kvinnan visade sig heta Greta. Gilbert fick lov att sätta sig ner vid hennes köksbord och ta av sig byxorna, så att de skulle kunna torka ordentligt vid öppna spisen, som Greta har i köket. Gretas kök är full av olika sorters örter, som hänger  upp och ner, här och där. Istället för byxorna och tröjan får Gilbert en stor filt, som han senare kastar på sig. Greta erbjöd även te, som hon gjort av sina örter. Gilbert vågade inte smaka på den först, men Greta övertalade honom igen. Hon sa att den skulle hjälpa såret att läka snabbare. Fast det är väl klart att alla skulle vara rädda för att smaka något nytt på ett helt okänt ställe, tillsammans med en okänd person. Så Gilbert känslor är helt klart klara för mig!

Hjärtans fröjd/ SVEN

Jag tyckte inte att det skedde något särskilt i boken idag. Allting var så neutralt, alltså jag fick inga känslor, verken sorgliga, roliga eller hemska. Fast det var en lite episod som var lite roligt trotts allt, eller egentligen så var det två ord som han sa hela tiden. "Tusentals tjejer"!
Det kanske inte låter roligt, nu när jag säger det, men om man läser det i boken, då tycker jag att det passar perfekt och det kan vara lite roligt. Oftast sa han så när Ann-Katrin  frågade om han var "otrygg" i hennes eller när de var i hans rum.

Vi fick även veta några detaljer angående hans personlighet. T.ex så fick vi veta att hans föräldrar hade skiljt sig,när han bara var 3 år gammal och att det har gått 13 år sedan dess, vilket innebär att han är 16 år, för tillfället.

Det var även mycket snack om en växt som kallas "citronmeliss" eller ibland "hjärtans fröjd". Men jag förstod riktigt inte, vad pratet handlade om.

På bilden: Citronmeliss

Det vi läste idag, kom inte riktigt in i hjärnan, trotts att jag lyssnade. Det kunde ha varit orsaken till varför jag tyckte att den var neutral och att ingenting skedde. Nu vet jag inte vad jag tycker angående boken. Det är intressant men ändå inte, eftersom författaren förklarar "för" noggrant, nästan så att man blir förvirrad . Så jag är vilse i mina tankar nu! Fast jag tror ändå att det kommer vara intressant framöver, så jag skulle vilja fortsätta läsa boken!

Hjärtans fröjd/ SVEN

Johanna läser en ny bok åt oss på svenska/engelskan. Boken är på svenska och den handlar om en kille.

Jag hängde inte riktigt med i början av boken, men jag fick ändå en känsla av att killen var runt 18 år, eftersom han inte kunde bestämma sig, om han var en ung man eller pojke. Dessutom ljög han för sin mamma om att han skulle till ett nytt disko som öppnats, och som vi alla vet, så får man inte var under 18 år när man skall till diskot. Så jag tror att han går i tredje ring i gymnasiet och att han är 18 år.
Jag tyckte även att det var lite konstigt när tjejen bara vände sig om och började prata, bara för att han sa ordet "Anka". Jag menar... då tror jag att hon också ville träffa eller umgås med honom!

Fast allmänt tyckte jag att boken var bra, hittills åtminstone. Så det här är något för mig eftersom något sker hela tiden i boken, fast än att det sker lite väl sakta om man jämfört med bokens tid uppfattning. Jag menar att tiden går jätte snabbt i boken, så man knappast kan hinna med, med att förstå!

FOTOALBUMET

"Ytterst konstiga bilder!" 
Gilbert har äntligen öppnat fotoalbumet. Han förväntade sig något annat. Han trodde att han äntligen skulle få se sin pappa åtminstone på bild, eftersom Gilbert aldrig sätt honom verken på bild eller i verkligheten. Jo, egentligen när han bara var väldigt liten, knappast några år, men det kommer han ju inte ihåg.
Bilderna föreställde en gammal Peugeot, ett skrivbord i ett tomtrum, en söndersprucken spegel, överblick på framsidan av ett byggnad och ett skyddat område, med en garage där det står "TILLTRÄDE FÖRBJUDET", på dörren. Mer hinner inte Gilbert se, eftersom hans mamma har kommit hem.
 Nästa dag på skolan skämmer han ut sig, då när han skrivit en dikt till Linn, skolans snyggaste tjej.
Hela klassen var ute och spelade fotboll på rasten och eftersom det regnade, valde Gilbert att inte följa med. Istället så tjuvtittade  han på Linn från fönsterrutan. Samtidigt som han gjorde det kom han på en dikt som handlade om Linn och honom själv. Han hade precis läst färdigt dikten, då han hörde skratt från baksidan av dörren. Där stod hela klassen, inklusive Linn!

Nu är det ännu mera spännande än vad det var innan! Jag tror att han kommer springa hem efter den där incidenten och inte återvända till skolan förns en vecka har gått. Jag vet egentligen inte vad jag hade gjort. Jag tror att jag bara hade bytt klass eller t.o.m skola, eftersom jag inte skulle våga att komma tillbaka till skolan och reda ut allting. Sådana saker glöms aldrig, enligt mig.
Fast eftersom jag redan har läst de andra böckerna som handlar om Gilbert, så vet jag att Linn och Gilbert har varit ihop och därför så är det lätt att förstå att de kommer bli ihop före eller senare. Om de blir ihop i den här boken, då betyder det att Linn också tycker om Gilbert och om hon gör det, då kommer ju allting att lösa sig!

Dagboken av Laura Trenter (En ljudbok)

Boken handlar om Gilbert och hans nya pappa.
Gilberts mamma har skaffat sig en nu man, Micke. Gilbert är inte särskilt förtjust i honom. Han tycker att Micke är mystisk och konstig, men Linn, Gilberts bästa vän tycker att han inte ett dugg är konstig.
Till julen bestämmer sig Micke och mamma för att åka till ett varmare land och fira julen där. Gilbert blir inte glad över det häller. "Jul utan snö är ingen Jul!" 
När de väl är framme i St. Barts, en ö som ligger i Caribien, börjar det hända mystiska saker. T.ex hittar de konstiga kartor, olika artiklar om sjörövare och svenskar som blev mystiskt försvunna, en anteckningsbok med massor av ord och meningar som är inringade och ett konstigt brev med understrukna ord, i Mickes väska. På stranden hittade de även en mobiltelefon och en glasflaska med ett brev inuti.
Alla dessa ledtrådar ledde till en gammal byggnad där kidnapparna var klädda till pirater. I byggnaden hittade man även en försvunnen polisman, som senare visades vara Mickes kolega. Så gåtan var löst!
Micke jobbade för polisen och när en utav hanns kolegor försvann spårlöst i St.Barts, fick Micke uppdraget att hitta sin kolega. Micke hittade på en plan och Gilberts och Linns familj var en del av planen. Mike visste att kidnapparna var väldigt listiga, därför bestämde han sig för att lotsas vara en vanlig turist som inte har en aning om vad som händer på ön.

Jag tycker att boken var intressant! Det var jätte spännande att läsa den och jag hade chansen att vara med och gissa om vad som kommer hända näst och om hur den kommer sluta. Min fantasi räckte inte lika långt som författarens, men jag hade en liten aning om att den skulle kunna handla om pirater.
Gilbert misstänkte att Micke var en skurk och att han tillhörde piraterna, men jag trodde att han var en hemlig spion, så jag var närmare till sanningen!

Som jag alltid brukar säger:
"Jag rekommenderar boken för de som gillar detektivhistorier precis som mig!"  
Så om du tycker om barn deckarhistorier, så är boken perfekt för dig!

FOTOALBUMET

Gilbert har hittat ett fotoalbum uppe i vinden bland pappas grejer. Gilberts pappa dog när han var liten och hans mamma vill inte prata om det. Varje dag när mamma inte är hemma, besöker Gilbert vinden. I vinden finns allting som har tillhört hans pappa en gång i tiden.
En dag så kommer en mystisk svart katt in i vinden och visar Gilbert ett fotoalbum som han aldrig sätt förut. Sedan försvinner katten lika plötsligt.

Nu tycker jag att det äntligen börjar bli spännande! Hittills har det inte hänt något speciellt, men nu blev det så att jag sluta mitt i det hela.

Jag tror att katten har tillhört Gilberts pappa och den är verkligen lite mystisk eftersom den vet husets alla hemliga gång. Jag tror även att fotoalbumet är den viktigaste ledtråden och att den där katten kommer koma tillbaka vid ett annat tillfälle.